Hoppa till innehållet

Ordspel

Tungvrickare – svenska ramsor som är svåra att säga

Här hittar du de mest kända svenska tungvrickarna, från Sex laxar i en laxask till Sju sjösjuka sjömän på skeppet Shanghai – och förklaringen till varför tungan snubblar.

I korthet

En tungvrickare är en fras som är konstruerad för att vara svår att uttala snabbt och korrekt. De svenska klassikerna inkluderar "Sex laxar i en laxask", "Packa pappas kappsäck", "Flyg, fula fluga, flyg" och "Sju sjösjuka sjömän på skeppet Shanghai". Svårigheten uppstår när många ord börjar på samma ljud eller innehåller liknande ljudkombinationer i olika ordning, vilket gör att tungan "vrickas" till fel ord.

Innehåll
  1. Vad är en tungvrickare?
  2. Kända svenska tungvrickare
  3. Varför är tungvrickare svåra att säga?
  4. Så använder du tungvrickare för att träna uttal
  5. Tungvrickare på andra språk
  6. Vanliga misstag när man säger tungvrickare
  7. Vanliga frågor

Vad är en tungvrickare?

En tungvrickare är en kort fras eller ramsa som är svår att säga snabbt och korrekt – särskilt när den upprepas flera gånger i rad. Ordet är bildat av tunga och vricka, alltså en fras som vrickar tungan.

Det som gör en tungvrickare svår är att den innehåller många liknande ljud, ofta samma begynnelsebokstav eller nästan identiska stavelser. Munnen ska då göra snabba små förändringar mellan orden, och det är lätt hänt att ljuden byter plats – en så kallad metates. ”Kvistfritt kvastskaft” blir lätt ”kvastfritt kvistskaft”.

Kända svenska tungvrickare

Här är ramsorna som de flesta svenskar har stött på, med en förklaring till vilket ljud som ställer till problem.

Sex laxar i en laxask

Klassikern som många lär sig i skolan. Svårigheten ligger i kombinationen av s, x och l: ”sex laxar” och ”laxask” innehåller nästan samma ljud i olika ordning. Upprepa ramsan tre gånger snabbt så byter ljuden lätt plats mellan orden.

Packa pappas kappsäck

Här är det p- och k-ljuden som bråkar. ”Packa”, ”pappas” och ”kappsäck” innehåller alla p och k i omkastad ordning, och tungan hinner inte med bytet. En vanlig variant är ”Packa pappas kappsäck, plocka upp pappas kappsäck”.

Flyg, fula fluga, flyg – och den fula flugan flög

Den här bygger på upprepade f-ljud och på att ”flyg” och ”flög” låter nästan likadana men ändå inte. Det är lätt att blanda ihop orden, eftersom hjärnan förväntar sig ett mönster som inte riktigt stämmer.

Sju sjösjuka sjömän på skeppet Shanghai

En av de längsta och svåraste svenska tungvrickarna. En vanlig version lyder: ”Sju sjösjuka sjömän på skeppet Shanghai sköttes av sjuttiosju skötsamma sjuksköterskor på det sjunkande skeppet Shanghai.” Svårigheten ligger i sj-ljudet som upprepas i snabb takt, ofta tillsammans med sk- och st-ljud i ”sköttes”, ”sjuk” och ”skepp”.

Kvistfritt kvastskaft

Kort men elak. Kombinationen kv, st och sk gör att orden nästan alltid byter plats med varandra. En vanlig utökning är ”Ett västkustskt kvistfritt kvastskaft”, där ”västkustskt” lägger till ännu ett konsonantkluster.

Får får får? Nej, får får inte får, får får lamm

En ordvits och tungvrickare i ett. Ramsan bygger på att ”får” kan vara substantivet (djuret), verbet (att få) och frågeordet (får man?). Orden låter likadana men betyder olika, så hjärnan hinner inte med att växla betydelse i snabb takt.

Varför är tungvrickare svåra att säga?

Det handlar om hur munnen och hjärnan samarbetar. När vi talar planerar hjärnan ljuden i förväg, och när flera ord innehåller samma ljud i olika ordning blir planeringen fel – tungan gör rörelsen för nästa ord innan det aktuella ordet är klart.

Vanliga knep i tungvrickare är:

  • Allitteration – många ord börjar på samma ljud, som s i ”sju sjösjuka sjömän”. Allitteration är ett vanligt stilmedel i svensk poesi och ramsor, och du kan läsa mer om rim och ljud i vårt rimlexikon.
  • Ljudbyten – samma ljudkombination förekommer i olika ordning, som p och k i ”Packa pappas kappsäck”.
  • Nästan-rim – ord som låter lika men inte är lika, som ”flyg” och ”flög”.
  • Långa konsonantkluster – kombinationer som skt i ”västkustskt” är svåra att artikulera snabbt.

Så använder du tungvrickare för att träna uttal

Tungvrickare används ofta av logopeder, skådespelare och sångare för att träna artikulation. De tvingar munnen att göra precisa rörelser i snabb takt, vilket kan förbättra uttal och tydlighet i tal.

Några tips:

  1. Börja långsamt och tydligt – säg ramsan korrekt i lugn takt innan du ökar tempot.
  2. Upprepa tre gånger i rad utan att pausa.
  3. Överdriv artikulationen – låt läpparna och tungan göra stora, tydliga rörelser.
  4. Välj en ramsa i taget och håll kvar tills den sitter.

Tungvrickare är också ett tacksamt sätt att träna svenska som andraspråk, eftersom de belyser just de ljudkombinationer som är knepiga i svenskan – till exempel sj-ljudet, som är ovanligt i världens språk.

Tungvrickare på andra språk

Fenomenet är inte unikt svenskt. På engelska är ”She sells seashells by the seashore” och ”Peter Piper picked a peck of pickled peppers” klassikerna, och på japanska finns en egen genre som heter hayakuchi kotoba – ”snabbmunnsord”. Gemensamt för alla språk är att tungvrickarna bygger på just det språkets svåraste ljudkombinationer.

Vanliga misstag när man säger tungvrickare

Det vanligaste felet är att ljud byter plats mellan orden. ”Kvistfritt kvastskaft” blir ”kvastfritt kvistskaft”. Ett annat vanligt fel är att man ökar tempot och sväljer stavelser för att komma igenom – då är det bättre att sakta ner och säga ramsan korrekt.

Ett tips är att tänka på varje ord som en egen liten enhet, snarare än att försöka rulla igång hela ramsan på en gång. De som kan en tungvrickare flytande har oftast övat den långsamt först – inte snabbt.

Om du gillar ordlekar av det här slaget kan du också utforska palindrom – meningar som kan läsas baklänges – eller våra andra ordspel. Vill du ha hjälp med ett ord i ett korsord har vi en komplett korsordshjälp, och i vår guide om svenska ordspråk hittar du fler klassiska uttryck med betydelse och ursprung.

Vanliga frågor

Vilken är den svåraste svenska tungvrickaren?

Många pekar på "Sju sjösjuka sjömän på skeppet Shanghai sköttes av sjuttiosju skötsamma sjuksköterskor på det sjunkande skeppet Shanghai" som den svåraste, eftersom den är lång och full av sj-, sk- och st-ljud. "Ett västkustskt kvistfritt kvastskaft" är en kortare men minst lika elak kandidat.

Hur går ramsan med sju sjösjuka sjömän?

En vanlig version lyder: "Sju sjösjuka sjömän på skeppet Shanghai sköttes av sjuttiosju skötsamma sjuksköterskor på det sjunkande skeppet Shanghai." Varianter förekommer, bland annat med "sjutton" istället för "sjuttiosju".

Vad betyder "Får får får? Nej, får får inte får, får får lamm"?

Ramsan bygger på att "får" kan vara djuret (substantivet), verbet "att få" och frågeordet "får man". Löst översatt betyder den: "Får en får (djuret) en avkomma? Nej, en får får inte en avkomma, en får får lamm." Svårigheten ligger i att orden låter identiska men betyder olika.

Kan tungvrickare användas för att träna uttal?

Ja. Logopeder, skådespelare och sångare använder tungvrickare för att träna artikulation. Börja långsamt, säg ramsan korrekt i lugn takt och öka sedan tempot gradvis. De är också användbara för den som lär sig svenska som andraspråk.