Vad är ett referat? Guide med skrivtips och exempel

De flesta som fått i uppgift att skriva ett referat undrar hur mycket man får låna av originaltexten, men svaret är enklare än man tror – ett referat handlar om att återge med egna ord utan egna åsikter. Den här guiden visar hur du gör, steg för steg, med konkreta exempel och tydliga källor.

Ursprung: latinets referare – ”att återge” ·
Syfte: sammanfatta huvudpoäng från en specifik källa ·
Användningsområde: akademiskt skrivande, artiklar, tal, debatter ·
Längd: alltid kortare än originaltexten

Fem centrala egenskaper, en gemensam kärna: referatets uppgift är att återge en annan texts innehåll utan att lägga till eller dra ifrån. Här är de viktigaste parametrarna.

Vad är ett referat?

Referatets syfte och användning

• Ett referat är en kortfattad sammanfattning av en hel text, till exempel en artikel eller ett föredrag (Skolverket).
• Ordet kommer från latinets referare, som betyder ”att återge” (Skolverket).
• Syftet är att ge läsaren en objektiv bild av originalets huvudpoänger – inga egna åsikter (Skolverket).

Varför är referat alltid kortare än originaltexten?

Ett referat ska bara ta med det mest väsentliga – huvudargument, centrala fakta och slutsatser. Som riktmärke bör det vara högst en tredjedel av ursprungstextens längd (Skolverket). Det är inte en fråga om att kapa meningar, utan att välja ut det som är nödvändigt för att en läsare som inte har läst originaltexten ändå ska förstå det viktigaste (Ninasspråkrum).

Kort sagt: ett bra referat visar att skribenten verkligen har förstått texten, inte bara kopierat den.

Hur ska ett referat se ut?

Vilka element ska ingå i ett referat?

• En tydlig inledning där du anger titel, författare och källa (Skolverket).
• Huvuddelen återger sakligt originalets argument och fakta i kronologisk eller logisk ordning (Läxhjälp.nu).
• Avslutningen sammanfattar huvudpoängen utan att lägga till egna kommentarer (Skolverket).

Hur långt bör ett referat vara?

Längden anpassas efter uppgiften, men referat är alltid kortare än originaltexten. En tumregel från Skolverket är max en tredjedel. För en artikel på 900 ord blir referatet alltså högst 300 ord.

Referatets uppbyggnad – inledning, huvuddel, avslutning

Läxhjälp.nu delar upp referatet i tre delar: inledning, sammanfattning av texten och avslutning. Ninasspråkrum betonar att referatet inte ska ha en egen rubrik – det startar direkt med en källangivelse.

Mönstret: inledningen sätter ramen, huvuddelen återger sakligt, avslutningen knyter ihop. Inget utrymme för egna reflektioner.

Hur börjar jag ett referat?

Exempel på referatets inledning

Enligt Skolverket ska inledningen innehålla en källangivelse och en kort beskrivning av textens ämne. Exempel: ”I en artikel publicerad på Myndighetens webbplats (2025) diskuterar författaren X orsakerna till…”

Steg för att komma igång

• Läs texten först för att få en överblick, därefter mer noggrant (Ninasspråkrum).
• Stryk under det viktigaste och anteckna i marginalen (Ninasspråkrum).
• Skriv stödord och gör en disposition innan du skriver referatet (Skolverket).
• Använd referatmarkeringar som ”författaren hävdar”, ”i artikeln framgår det” (Skolverket).
• Undvik att skriva ”jag tycker” – referatet ska vara objektivt (Skolverket).

Att börja rätt är avgörande – en tydlig inledning med källangivelse sätter standarden för hela referatet.

Vad är skillnaden på referat och sammanfattning?

Likheter och olikheter

Tre texttyper, tre syften – här är hur de skiljer sig åt i praktiken.

Huvudskillnaden: referatet är bunden till en given källa och kräver alltid källhänvisning. En sammanfattning kan vara fristående och täcka flera källor eller ett ämne.

Vilka tre format finns det för sammanfattningar?

Det finns olika sammanfattningsformat: sammanfattning av en vetenskaplig artikel (abstract), av en bok (bokrecensionens refererande del) eller av en nyhetsartikel. I skolsammanhang är det referatet som tränar förmågan att återge en annan persons text utan att förvränga innehållet.

När är det lämpligt att använda direkta citat i ett referat?

Citat vs parafrasering

• De flesta referat bygger på parafrasering – att återge med egna ord (Skolverket).
• Citat används sparsamt, endast när författarens exakta formulering är avgörande för förståelsen (Skolverket).

Regler för citat i referat

• Citat ska markeras med citattecken och åtföljas av sidhänvisning.
• Använd inte fler än ett kort citat per stycke.
• Om du citerar mer än tre rader, bryt ut citatet som blockcitat.

Parafrasering är huvudregeln, citat är undantaget – och att veta skillnaden är nyckeln till ett bra referat.

Steg för att skriva ett referat

1. Läs för överblick. Skumma texten för att få en uppfattning om ämne och struktur (Ninasspråkrum).
2. Läs noggrant. Stryk under nyckelord och anteckna i marginalen (Ninasspråkrum).
3. Gör en disposition. Skriv stödord i kronologisk eller logisk ordning (Skolverket).
4. Skriv referatet. Börja med källangivelse, återge därefter sakligt med egna ord (Skolverket).
5. Kontrollera. Har du tagit med allt väsentligt? Är längden max en tredjedel? Inga egna åsikter? (Skolverket)

Att följa dessa steg garanterar att referatet blir strukturerat och korrekt – varje steg bygger på föregående.

”Ett referat är en kortfattad sammanfattning av en hel text, till exempel en artikel eller ett föredrag.”

Skolverket (myndighetsdokument för gymnasieskolan)

”Här får du lära dig vad du ska tänka på när du skriver ett referat.”

UR Play, programmet Orka plugga – Skriva referat (utbildningsradion)

Att skriva referat är en färdighet som belönar den som är noggrann. För en svensk gymnasieelev är valet tydligt: lär dig parafrasera och källhänvisa korrekt, eller riskera att få underkänt på uppgifter som kräver självständig återgivning. De som bemästrar konsten har ett verktyg som håller hela vägen in i högskolan.